Search for Names
Last Name:
First Name:
   
Krystad Family Genealogy Pages

 Notes


HomeHome    SearchSearch    PrintPrint    Login - User: anonymousLogin    Add BookmarkAdd Bookmark

Matches 1 to 50 of 245

      [1] 2 3 4 5 Next»

   Notes   Linked to 
1 At least one living individual is linked to this note - Details withheld. Family: F0774
 
2 [NilsJohanNilsensEtterkommere.GED]

Ingrid Ragnvilde Krystad, (f. Nilsen) og gift med Harald Krystad (ref.71), er søster til Oline Johanne Krystad (f. Nilsen) som var gift med Herman Krystad (ref.49). Harald og Hermann var brødre (ref:6 og 7). 
Family: F0818
 
3 [NilsJohanNilsensEtterkommere.GED]

Ingvald og Regine skal ha bodd på Røst, for deretter å flytte til Mosjøen og så til Sildpollneset. Paret fikk 11 barn.
Kilde: Brith Johnsen f. Krystad 
Family: F0766
 
4 Called Lille. Kristine Margrethe Aasjord
 
5 At least one living individual is linked to this note - Details withheld. Odd Birger Aasjord
 
6 Søn af Nils Jørgensen (Aggersborg) og Margrete.
Sandsynligvis søn af sogneprest i Surendalen 1664-84 Niels Jørgensen (Aggersborg) ?
Lensmann i Vefsn 1704-60.1 
Jørgen Nilsen Agersborg
 
7 Christian Alexandersen hadde vært kaptein på den Russiske barken "Patriot" som blei kapra i Vestfjorden i 1811. Han kom seinere til Borge, der han fikk tilnavnet "Røver-Alexander". I 1814 bygsla han 1 våg i Borgværet, eller halve været. Her dreiv han handel og skal ha vært meget driftig. Da han forlot Borgværet i 1821 eide han 9 bygninger. Christian Alexandersen
 
8 I 1848 ble han valgt til viseordfører, og i 1850 ble han valgt til ordfører for 2 år, og senere igjen 1865-69.
Begravd på Borg kirkegård 
Johan Christian Alexandersen
 
9 Spent time in USA Peder Amandus Lorentsen Alsos
 
10 14330 Sigvard Amundsen. Født ca 1490/1500 på Salthammer, Skogn, Levanger, Norge. Sigvard Amundsen, nevnt som kannik og sogneprest til Verdal i en kannikeliste i 1540 (DN XII, s. 597). Han nevnes også i 1554 og i 1556 og da han undertegnet kapiteleden i 1558 (DN XII, s. 654, 660 og 667). I 1559 omtales han også som kantor og nevnes også den 14. okt. 1562 (DN XX, s. 839 og 851). Ifølge Erlandsen og Tønder døde han i 1573.
N. Hallan har tatt for seg slektskretsen rundt Hr Sjurd (Hallan, N: Skogn historie, bd. IV A). Han viser i sin bok til en del diplomer som han sier har et merke som viser at disse har hørt sammen. Disse diplomene klarlegger en slektskrets i Innherrad. Hallan viser først til noen diplomer som omhandler en Amund Gestson. Han er første gang nevnt i 1506 (DN I, s. 734). Den 26. mai 1513 møtte Amund opp på tinget og der kunngjorde hans søsken Eystein Gestson og Sigrid Gestdatter at de hadde solgt til sin bror Amund ? spann i gården Hallan i Vinne i Verdal (DN VIII, s. 480). Trolig fikk da Amund tak i hele Hallan gård. Når det gjelder Hr Sjurd er han nevnt i diplomer den 25. jan. 1547 da Jon Peerson kunngjorde at han hadde solgt sin frende Hr Sjurd Amundsen 1 spann leie i Ulve i Frol i Skogn som han hadde arvet etter sin far Per Ottason (DN I 1407). Et annet diplom, som Hallan gjengir, ble skrevet den 7. mai 1551 og der får vi vite at Hr Sjurd hadde kjøpt 1 spann i gården Ballhall i Verdal. Hallan nevner også at den 29. sept. 1600 møtte Hr Samuel i Stjørdal opp på tinget i Verdal og ba om vitnebrev for sin kone [? sin mor ?] Magdalena sl Hr Sjurds datter. Hun hadde arvet en del odelsgods etter faren og trengte bevitnelse på dette da brevet var ødelagt. Bl.a nevnes at hun hadde arvet ? spann i Gjermstad etter sin far. I og med at disse papirene har hørt sammen er det trolig slik at Amund Gestson er far av Hr Sigurd. Noe som styrker dette er at det i disse diplomene kommer frem at Hr Sigurd var en slektning av Jon Peerson i Verdal.
Hvis vi godtar dette argumentet kan vi gå ut fra at Hr Sigurd var en sønn av Amund Gestson og at han satt med odelsgods iallfall i gårdene Ulve i Skogn, Hallan, Balhall og Jermstad i Verdal. Trolig var nok hans odelsgods mye mer omfattende men dette er hva vi kan få kjennskap om. Han døde 1573/4 i Verdal, Norge. Se også 13550.
giftet seg med:
14331 Margrethe Hansdatter. Født ca 1500. Døde 1573 (1553?) i Verdal, Norge. Se også 13551 
Sigvard Amundsen
 
11 ANNE ANDERSDATTER,
f 1679 i Flakstad sogn, d (bg 1709) i Flakstad sogn. Bosatt i Stokkvika, Flakstad sogn.

FÖD. 1679 (30 år enl d-bok)

VIG. 1708
"1708. Dom 12 post Trinitat forettede Jeg Kirchetienesten paa
Flachstad. liúste til ægteschab for effterfólgende; Henrich
Stochvigen og Anne Andersd."
"1708. Dom 14 p. Trinitat. liúste til ægteschab 3 diegang for
efterfólgende personer: (2) for Henrich Berthelß Stochvigen og
Anne Andersdaatt af Qvalvigen".

DÖD. begr. 1/9 1709 i Flakstad sogn.
"1709. Dom 14 post Trinitat. graffæstede Henrich Berthelssóns
Qvinde af Stochvigen, N. Anne Andersdaatter ætat 30 aar, tillige
med hendes dódfódde Pigebarn".



v Buksnes PF451 1704-18 p.-
d Buksnes PF451 1704-18 p.-


G 1708 i Flakstad sogn m
HENDRICH BERTHELSEN, f 1675 i Flakstad sogn, d 1714 i Flakstad sogn. Bosatt i Stokkvika, Flakstad sogn.

 
Anne Andersdatter
 
12 Fra Hallstein Berre:
"Lauritz reiste i 1548 til København for å studere og ble der i 4 - 5 år. Ved sin tilbakekomst ca. 1553 ble han sogneprest til Kvernes i Møre og Romsdal. I 1570 ble han sogneprest i Stjørdal. Flere av Lauritz og Magdalena sine barn brukte Arctander som slektsnavn. De hadde totalt 16 barn."

7164 Laurits Nielsen Arctander. Født 1527 i Trondheim, Norge. Sogneprest i Kvernes fra 1554. Sogneprest i Stjørdal fra 1570. døde 9 november 1596 på Gjermstad i Stjørdal, Norge. Begravd i Hovedkirken i Stjørdal, Norge..
giftet seg mai 1554 i Trondheim med:
7165 Magdalene Sigvardsdatter. Født 1536 i Verdal, Norge. 16 barn. Døde 19 november 1595 i Kjøbenhavn, Danmark. Begravd i Stjørdal kirke, Norge. 
Lauritz Nielsen Arctander
 
13 Peder var rådmann i Trondheim i 1588-1594, hvoretter han ble borgermester i samme by.
 
Peder Nielsen Arctander
 
14 3582 Samuel Lauritsen Arctader. Født 9 januar 1555. Sogneprest i Stjørdal. Var på tinget i Stjørdal 29 september 1600. Døde 21 mars 1607 i Stjørdal, Norge.
giftet seg med:
3583 Margrethe Stephansdatter. Født i Nes, Jämtland, Sverige. 
Samuel Lauritsen Arctander
 
15 "Hervig Arents=son. Prost von Saltens Prosti f 1611 +1691", maleri 1654 av Johan Hansson Contrafeyer, Trondheim. Contrafeyer er bl.a. også kjent for maleriet av kirkearbeidere på en minneplate etter restaureringen av Kvernes stavkirke på Nordmøre i 1633. Ingeborg Hansdatter Blix. Begge maleriene henger i Bodin kirke (ill. fra Jon Grunde Roland , 2002).  Hartvig Arnesen
 
16 Maybe Arntsdatter, written as Nilsdatter in 1865 census Elen Arntsdatter
 
17 Jacob Rasmussen, Bager, fikk utstedt borgerbrev i Bergen, 20 Februar 1628. Jacob Rasmusson Bager
 
18 ANNEKEN BALTZERSDATTER,
f 1620 i Buksnes sogn, d 1698 i Hol sogn. Bosatt i Ramsvik, Hol sogn.

FÖD. ca 1620 (en gissning)

Är nämnd som hustru "Anneke Baldtzersdatter", vid skifte efter
Biórn Michelsen, Ramswigen, 18/7 1681.

Är nämnd som datter "Anneke Baldtzersdatter, Mÿndig", vid skifte
efter modern Lene Knúdsdatter, Jerstad, 28/10 1681.

Är nämnd med ett kontrakt/testamente år 17/9 1684, HF1981 p.210

DÖD. ca 1698 i Hol sogn.
I Skifteprotokoll HF1981 1673-94 p.210, finns en uppdelning av
skiftet efter mannen Biórn Michelsens bohag igen då barnen var
missnöjda. Hustrun Anneken måste där göra om skiftet, daterat 16/9
1684. Undertecknat med hennes salig mands bomärke, och ABD.


Hennes man Hans Ols nämns 1710 med en son som är 10 år gammal, som
han fått med Karen Christensdatter Bang, vid skifte efter henne
8/7 1710.



G m
BJØRN MICHAELSEN, f 1617, d 1680 i Hol sogn. Gårdbruker, lensmann, skipper i Ramsvik, Hol sogn.


Barn:
Michael Bjørnsen, f 1650, d 1698
Nils Bjørnsen, f 1653, d 1723
Baltzer Bjørnsen, f 1658, d 1733
Malene Bjørnsdatter, f 1660
Sophie Bjørnsdatter, f 1662, d 1748
Johan Bjørnsen Ursin, f 1664, d 1714
Peder Bjørnsen, f 1666
Sara Bjørnsdatter, f 1666


G m
HANS OLSEN, f 1652 i Skjerstad sogn, d 1705 i Hol sogn. Lensmann i Ramsvik, Hol sogn.



[ Antavle ] 
Anichen Baltzersdatter
 
19 BERETH MARIA BALTZERSDATTER,
f 1690 i Moskenes sogn, d (bg 1728) i Moskenes sogn. Hustru i Besselvåg, Moskenes sogn.

FÖD. ca 1690 (en gissning)

VIG1. 19/10 1709 i Moskenes sogn.
Barn med Nils Pedersen, alla födda i Besselvåg, Moskenes sogn.
*# Inger f. 26/6 1712, d. 7/8 1712
* Peder f. 18/8 1714, d. 1736

Är nämnd som dopvittne Coenæ 1714 (skärtorsdag), till Peder
Christenssón og Elen Olsdaatter, i Biskelvog till barnet Christen.
"Anne Biórn Baltzersß af Moskenæs, Birritte Maria ibdm"
Buksnes PF451 1704-18 p.-

"1717. Festo Circúm. Introd. Niels Pedersßs qvinde af Beskelvog
N. Birritte Baltzersdaatter. Graffæstede samme forældres dódfódde
drengebarn".

VIG2. före 1721 (med Christopher Graa)

"1721. Dom 24 post trinitat.. introd. Christopher Graaes kone nom:
Birrite BaltzersDatter, saa og grafæsted Deris lille barn nom.
Øllegaard."
Buksnes PF451 1721-28 p.-

8/8 1725 är det skifte efter Peder Nielsen Friis, och där nämns
som enda arvinge sonsonen Peder Nielsen Friis. Styvfadern
Christopher Peder Graae nämns också.

Är nämnd som datter "Birrit Baltzersdatter", gift med Christopher
Graae, vid skifte efter hennes moder Inger Mortensdatter,
Moskenes, 29/10 1727.

DÖD. begr. 7/2 1728 i Moskenes sogn. (skifte 11/1 1728)
"1728. Esto Mihi paa Moschnæs graffæst: Christopher Graaes kone,
nom: Birritt Baltzers Datt:"

I skifte efter Berrette Baltzers Datter, Biskelvog, nämns
efterlatte mand Christopher Pederß: Graa, hendes són Peder Nielß:
Fries 14te Aar. Sonens förmyndare är Baltzer Biörnsen.
Där nämns "midler tilfaldne arfve effter hans farmoder Sal:
Öllegaar Sal: Peder Nielßen Friißes, da skifte efter hende paa
Bolde blev holdt d. 20 Maÿ A° 1726." "Paa Mosckenes endnú af dend
arfved lod dend Sal: qvinde er tilfalden Effter hendes moder Sal:
Inger MortensDatter, Indestaaende for 11 rDr".
Silver märkt:
1 Sölf beger med B:B:S og I:M:D vetig 8 lod
j Toebaandes Gúld Ring med D:M:O:S: og D:F:B:
silverbägare med Hermand Specters nafn och 1705.




v1 Buksnes PF451 1704-18 p.-. Text, se mannen.
Skifteprotokoll HF1981 1706-30 p.99b


G 1709 i Moskenes sogn m
NILS PEDERSEN FRIIS, f 1682 i Buksnes sogn, d 1725 i Moskenes sogn. Bosatt i Besselvåg, Moskenes sogn.


Barn:
Johan Friis, f 1709, d 1709
Baltzer Nilsen, f 1711, d 1711
Inger Nilsdatter Friis, dp 1712, bg 1712
Peder Nilsen Friis, dp 1714, bg 1736


G 1721 m
KRISTOPHER PEDERSEN GRAAE, f 1692 i Hol sogn, d 1764. Bosatt i Besselvåg, Moskenes sogn.


Barn:
Øllegard Graae, f 1721, d 1721
Nils Friis Christophersen Graae, dp 1723, bg 1727

 
Berette Baltzersdatter
 
20 Dode i stor fattigdom. Nils Bertelsen
 
21 Ole may have different parents. He may have been born in Trondenes in 1849. Mother may have been Ingeborg Hansdatter. Ole Berteussen
 
22 HENDRICH BERTHELSEN,
f 1675 i Flakstad sogn, d 1714 i Flakstad sogn. Bosatt i Stokkvika, Flakstad sogn.

FÖD. 1675 (26 år enl mt.1701)

Är nämnd i manntallet för år 1701.
Bor som husmand på gården Næsland, Flagstad sogn.
Hendrich Bertelßen 26

VIG1. 1708 i Flakstad sogn.

VIG2. 24/11 1711 i Flakstad sogn.
"1711. Dom 20 post Trinitat. Liúste til ægteskab 1ste gang for
Henric Berthelsß og Maren Iversdaatter af Schilfiorn".
"1711. Dom 21 post Trinitat. liúste til ægteskab 2den gang for
Henric Berthelssón Stochvigen og Maren Iversdaatter af
Schilfioren".
d 24 Novembr. Copúlerede Henric Berthelssón af Stochvigen og Maren
Iversdaatter af Schilfioren".

Är nämnd i Justitsprotokol NT683 Lofoten No.3 1706-15 p.163b, ved
tinget i Ramberg, 2/12 1712, Hendrich Bertelß ½ wog i Stafvigen,
24/10 1712.

DÖD. 1714 i Flakstad sogn.
Vid födseln av datter Maren kallas han "afgangne .."



v1 Buksnes PF451 1704-18 p.-
Manntall 1701 HF172 p.108


G 1708 i Flakstad sogn m
ANNE ANDERSDATTER, f 1679 i Flakstad sogn, d (bg 1709) i Flakstad sogn. Bosatt i Stokkvika, Flakstad sogn.


G 1711 i Flakstad sogn m
MAREN IVERSDATTER, f 1690, d 1733 i Flakstad sogn. Hustru i Kilan, Flakstad sogn.


Barn:
Ane Hendrichsdatter, dp 1713
Maren Hendrichsdatter, dp 1715

 
Henrich Berthelsen
 
23 ALHED HANSDATTER BLIX,
f 1637 i Bodö, d 1719 i Steigen. Hustru i Steigen.

FÖD. ca 1637 (en gissning) i Bodö.

Uppg. från boken NorumBL s.18:
"Gift med Morten Johanssönn, kapellan i Bodö og i Hamaröy, ble
1677 sogneprest till Væröy. Han druknet i Moskenesströmmen 1684.
Enken drog bort med barna og döde i Steigen."
"5 barn"

Är nämnd i Amtsregnskaper 1684, från filmen märkt NR.669.
"Presten Till Röest och Veröen Hr: Maarten Johansön blef med baad
folch og alt /: iche langt fra hans húús :/ , I dend farlige
Moschóe Strömb, Qúinden med mange Smaa bórn, er dragen herfra och
ophold hoes deris Venner i deris Armoed derfor indtet er at
bekomme."

DÖD. 1719 i Steigen.




G m
MORTEN JOHANSEN, f 1630, d 1684 i Værøy sogn. Kapellan i i Værøy sogn.


Barn:
Sara Mortensdatter, f 1657, d 1711
Inger Mortensdatter, f 1660, d 1727
Riborg Mortensdatter, f 1665

 
Alhed Hansdatter Blix
 
24 Sakset fra Korsnes' slektssider på Internet:

"Immatrikulert ved Københavns universitet 2. okt. 1617 og fikk allereie ved kongebrev av 10. mar. 1619 tillating til å bli kapellan hos sin far som ein gunst han fekk fordi han hadde været trufast mot Noreg under krigen. I 1622 blei han, 26 år gammal, utnemnt til sokneprest til Bodø, eit av Nordlands største kald, så den kongelige gunst har han tydeligvis bevart. Han blei i 1641 tillike prost i Salten. Han var ein av de rikaste og mest framtredande prestar i Nordland på 1600-talet. Portrett henger i Bodin kyrkje, med påskrifta: «Natus 1596 Ætatis 58. Denatus 1666». På kyrkjegarden finnes ein nydelig utført og svært godt bevart gravstein med figurrelieff av hr. Hans, med følgjande underskrift: HER HVILER HER HANS LAURITSON BLIX. SOGNEHERRE TIL BAADE GIELD OCH PROWIST OFFVER SALTENS LEHN FØDT OCH BAAREN ANNO 1596 OCH I HERREN HENSOFFVET SALIGEN ANNO 1666. [Se Norsk Kunsthistorie I s. 366 og 381.] Soknepresten til Bodin hr. Hans Lauritzen Blix har i kyrkje- og husrekneskapet for 1652 i sitt segl ein dobbelt slange på ein stav (ikkje merkurstav) og omskrifta: Johan Laur. Blix samt ein latinsk devise: Prud ... Sum .. ? .. (utydeleg, kanskje: klokskap er det høgste eller liknande). I Saltens kyrkjeregnskap for 1658 og 1661 har han eit segl med ein buktande slange i skjoldet, og på hjelmen ein fugl, bokstavane H.B.L. og det latinske devise som er omtala framføre, devise, her også utydeleg."

Yrke: Prest i Bodin. Han ble immatrikulert ved Københavns universitet i 1617. Fikk ved kongebrev av 10.03.1619 tillatelse til å bli kappelan hos sin far i Rödön som gunstbevisning fordi hans far hadde vært trofast mot Norge under krigen. Ble i 1622, 26 år gammel, utnevnt til sogneprest i Bodø. Han ble i 1641 prost i Salten. Hans Blix var en av de rikeste og mest framtredende prester i Nordland på 1600 tallet.

HANS LAURITZON BLIX,
f 1596 i Rödö sn, d (bg 1666) i Bodø sogn. Komminister på Rödön 1619-22 i Bodø prestegård, Bodø sogn.

FÖD. 1596 från Rödö sn.

Uppg. från boken Bygden del 3 s.210:
"Hans Lauritsson, kapellan hos fadern 1619; en dotter I.
(Ingeborg?) g.m. eftertr. khden And. Blix."

Uppg. från boken SupHSH s.191:
"4. Hans Lauritzon Blix (1619-1622),
född 1596, son till kyrkoherden här Lauritz Mogensson. Inskriven
vid Köpenhamns universitet 2/10 1617, fick redan 10/3 1619 genom
kungl. brev tillstånd att bli kapellan hos fadern som en
ynnestbevisning för dennes trofasthet under fejden 1611-1613.
Endast 26 år gammal blev han år 1622 utnämnd till sognepräst i
Bodö, ett av Nordlands största gäll, tillika prost i Salten 1641,
död 1666 begr. 4/7. Han var en av Nordlands rikaste och mest
framträdande präster på 1600-talet. Hans gravsten samt hans och
hustruns porträtt finnas bevarade i Bodö kyrka (Sollied).
Gift med Ingeborg Svensdatter, f.1603 död 1688, troligen dotter
till fogden i Vaerdalen senare borgmästare i trondheim Sven
Andersson.
Kända äro tio barn:.."

Är nämnd i Manntall för Jordebok år 1661 i Nordland lagdømme,
film NR.194 vol 30 bind 2 p.189
" Baad=Øe fiering.
Baad=Øe Prestegaard - iiij W.
Baadóe presteboelß oh kierchennß Jorder med bóxel och Landshÿlden.
Besiddes aff Her Hannß Laúridzen Blix Sogneprest
her vedr en Mólle till daglig fornódenheed, Ingen videre
forbedring till landshÿlß forhójelße".

Undertecknar Manntall 1665 för Bodóe Sogen.
"I Bodóe præstegaard den 22 Júlÿ 1665.
Hans Laúridtzón Blix
Egen haand"
Film HF181 bind 35 s.176

DÖD. begr. 4/7 1666 i Bodö fs.



Manntall 1661 film NR.194 vol 30 bind 2 p.189
Är nämnd i boken NST XXI, s.288
Är nämnd i NST 3 s.86


G m
INGEBORG SVENSDATTER, f 1603 i Vaerdalen, Norge, d 1688 i Bodö. Hustru i Bodö.


Barn:
Inger Hansdatter Blix, f 1625, d 1655
Maren Hansdatter Blix, f 1627, d 1688
Mogens Hanssen Blix, f 1628, d 1663
Hans Hanssen Blix, f 1631, d 1677
Ingeborg Hansdatter Blix, f 1632, d 1714
Lars Hanssen Blix, f 1633, d 1717
Ellen Hansdatter Blix, f 1635
Alhed Hansdatter Blix, f 1637, d 1719
Svend Hanssen Blix, f 1640, d 1723
Erik Hanssen Blix, f 1647, d 1720

 
Hans Lauritzen Blix
 
25 "Hervig Arents=son. Prost von Saltens Prosti f 1611 +1691", maleri 1654 av Johan Hansson Contrafeyer, Trondheim. Contrafeyer er bl.a. også kjent for maleriet av kirkearbeidere på en minneplate etter restaureringen av Kvernes stavkirke på Nordmøre i 1633. Ingeborg Hansdatter Blix. Begge maleriene henger i Bodin kirke (ill. fra Jon Grunde Roland , 2002).  Ingeborg Hansdatter Blix
 
26 Jørgen Jørgensen Blix var Skipper og handelsmann på Inndyr. Jørgen Jørgensen Blix
 
27 Fra Per Nermo:

Var sogneprest i Rödön 1591-1621, med et avbrekk under den svensk-norske feiden 1611-1613, da han rømte til Tr.heim. Denne troskap til den norske konge (Christian IV) kom hans sønn Hans til gode, da han ble kapellan hos sin far i Rödön i 1619. Det var kansler Christian Friis i Trondheim som utnevnte ham.
 
Lauritz Mogensen Blix
 
28 Yrke: Skipper og gårdbruker. Svend var sersjant i det saltenske kompani. Bodde på Tovik i Trondenes, senere på Øvre Fore i Gildeskål. Skifte etter Svend er holdt på Øvre Fore i Gildeskål 14. mai 1723.


 
Sven Hansson Blix
 
29 Lector Theologie i Danmark. Magister Katedralskolen i Trondheim.  Peder Iversen Borch
 
30 894 Peder Nielsen Borch. Født ca 1629 i Verdal?, Norge. Sogneprest i Stod. Døde 13 mars 1688 i Stod.
giftet seg 1657 i Stod med:
895 Magdalene Christophersdatter Laup. Født 1623 på Løp, Stod, Steinkjer, Norge. Døde 3 april 1699 på For prestegård, Stod, Norge. 
Peder Nielsen Borch
 
31 Anders Rasmussen Bredal var Sogneprest til Rudkøbing i 1597 Anders Rasmussen Bredal
 
32 Erik Andersen Bredal var Biskop i Nidaros den 22 januar 1643 Erik Andersen Bredal
 
33 Niels Bredal var Sogneprest og rektor Niels Bredal
 
34 Rasmus Nielsen Bredal var Sogneprest til Rudkøbing og Skrøblev. Rasmus Nielsen Bredal
 
35 Abel var residerende pastor til Hamarøy, senere sogneprest til Steigen. Abel Michelsen Broch
 
36 Han var prest i Meldal, senere prost i Dalernes Prosti. Anders Olsen Bruse
 
37 3332 Oluf Erichsen Bruse. Født omkring 1560. Han var sogneprest i Lerviken. Døde omkring 1632.
giftet seg med:
3333 Christina Henriksdatter. Født omkring 1570
 
Oluf Ericsen Bruse
 
38 Fra Per Nermo:
"Niels kjøpte Settem av Auden Torsteinsen Withe på Åsgård i 1712 for 200 rdl. og forærte den til sin svoger Bastian Michelsen og kona Beata."
 
Niels Andersen Brønlund
 
39 Peder var student fra Trondheim 1695. Cand. theol. 1697. Sogneprest til Hellevad, Ørum og Hellum i Vendsyssel, Danmark 1698. I skiftet efter svogeren Jens Bloch Giæver 1757 nevnes to barn av Peder Brøndlund; Anders og Berethe.
 
Peder Andersen Brønlund
 
40 444 Ebbe Carstensen. Født 3 september 1658 på adelsgården Kilseng ved Flensburg, Tyskland noen dager etter sin fars død. Døbt i Adelby kirke 16. november 1658 (ved dåben: Jepp). Han udvandrede som ung til Norge og nedsatte sig som kjøpmand i Trondhjem. I besiddelse af betydelige midler og ved skøde dateret Amsterdam 11/4 1704 køpte han Reinskloster gård og gods i Rissa af brødrene v. Macellius, og han blev "herre til Reiskloster", som i øvrigt uafbrudt har været i slægtens eje siden. Han blev udnævnt til kommerceassessor i 1715. Ebbe Carstensen var en formuende mand; han var, siger statholder Vibe, "Praktilische og har et slet Rygte". I 1730 delte han sin formue på 28.000 Rdl. med sine børn; han og hustruen beholdt 10.000 Rdl. Død i Trondhjem 22. maj 1736 og begravet 31 maj i Vor Frues kirke. Gift 1) 1688 med Anna Pedersdatter Lund. Død 1689.
Overtok som Herre til Reins Kloster Gård 11 apr 1704
Ebbe ervervet i 1704 den store eiendom i Rissa, Reinskloster med underliggende 39 husmannsplasser. Denne eiendom hvis historie er knyttet til vår middelalders kongesagaer - Olav Kyrre og senere - ble i 1230 et nonnekloster. Jordegodset omfattet ved reformasjonen(1537) 202 gårder i Trøndelag og Romsdalen og bestyrtes i sin tid av fru Inger til Austraat.
Den har vært i slektens eie siden. Døde 22 mai 1736 i Trondheim, Norge. Gravlagt 31 mai 1736 i Vår Frues Kirke i Trondheim, Norge.
giftet seg 12 september 1690 med:
445 Anna Henriksdatter Hornemann. Født 21 mai 1671 i Trondheim, Norge. Hendes far skriver i sin dagbog: "Anno 1671 d: 21 Maij Aff guedtz Forszynd och Naade, Bleff min kerre Lielle dohter Anna Foedt, paa Ehn Mondaeg, Kloken Fierer om Aftenen gued der allerhøyst giffue adt denne vorisz Lielle dohter, Maa opviksze vdj guedtz Frocht, Alder, vieszdom, och Naade...". Døde 7 februar 1766 i Trondheim, Norge. Gravlagt 18 februar i Vår Frues Kirke i Trondheim, Norge. 
Ebbe Carstensen
 
41 JOHAN PEDER GRAAE,
f i Moskenes sogn, d 1782 i Moskenes sogn. Bosatt i Rostad, Moskenes sogn.

FÖD.

Är nämnd i Extraskatten 1763-68.
Manntall för 1/4 1764. Bind 35.
Bor på gården Biskelvog Nº 205, Moskenes.
Mænd og hústrúe Tienestefolk Barn 12, ej 16 De fattige..
Johan P Graa Mons Anders: 1 Pige 13 aar Berithe Christens
hústrú Mons Jonsen
Karen
Matthias Graa Otto og
hústrú Rachel
Sara Jansdr E: Joen og Clara og
Anders Esther

Manntall för 5/5 1767 til 13/5 1768. Bind 36.
Bor på gården Bischelv. Nº 205, Moschenæs Menighed.
Personer fra 12 Börn og Tieneste folk
Joh: Petter og kone Mons Anders: Berith:
husm: Ole Jons og kone
Mathias Abel og kone Lena Christophd. Christoph: Nils dód:
Inger Erichsd
Enk: Sara Johansd Ester Christoph.d.
Jon Ols: Ingebor Folmesd
Else Jacobsd

VIG2. (med Martha Fredrikke Dreyer)
Är nämnd i boken Bernhoft s.166:
"Martha Fredrikke Dreyer, døbt i Thjm 1737, d. 1775.
* Johan Peder Graae. Han levede 1775 paa Gaarden Biskelvaag i
Moskenes (Lofoten) og krævede da af sin ovenn. Svoger, P A Dreyer,
en Arv, som hans Hustru ei havde faaet. (Thjms Adress. 1775)"

DÖD. före 1782 i Moskenes sogn. (skifte 27/12 1783, reg 22/4 1782)

I skifte efter Johan Peter Graae, Bischelvog, Moschenes fierding,
nämns hustrun Rebecha Margretha Mibes skifte 22/5 1771, barnen
Christopher Johansen Graae, Ide Maria Graae, Maren Sophie
Schill Horn (även Schelhorn)
Hans moder var Sara Johansdatter, Bischelvog, vars
skifte var 29/9 1783, där Johan Petter Graae fick 69rd.
Där nämns även "bemeldte Bórns arvepart indestaaende efter deres
mormoder Ingebor Mibes" ..
Enkens namn kommer på s.47, "1. Enken Karen S; Tordenskiall
tilfalder 120 rD 5 mk 8½ /:
2. Sónnen Christopher Johansen Graae, arver en broderlod med
60-2-12.
3. Datteren Ide Maria Graae arver en Sósterlod med 30-1-6 1/4
4. Datteren Maren Schielhorn nú gift med Hans Nielsen Stokvig
liigesaa 30-1-6 1/4"

Där nämns även stervboets Incassator skräddare Mathias Abel Graae,
Bischelvog.
Till formynder för sonen Christopher nämns Peder Pedersen, Warejde
och för "datter Ide Maria hendes svoger Hans Nielsen Stokvig".
Där nämns även "I fólge Skifteforretningen av 28de Apr: 1783
efter afgangen Simon Brún, Aae tilkommer dette Stervboed efter
indgivet Regning av 1 Aúgústi 1781 .."
Där nämns även "Peter Gÿth som nú er denne Stervboed Enkes mand".
På s.45 nämns "skal en deel Ejendeele være beskadiget ved
Transport fra Roestad til Bischelvog hvor aúctionen holdtis .."




Extraskatten 1763-68 film nr.204 bind 35, 36
Skifteprotokoll HF1984 1783-87 p.35


G m
REBECHA MARGRETHE MIBES, d 1771 i Moskenes sogn. Bosatt i Rostad, Moskenes sogn.


Barn:
Kristopher Johansen Graae, f 1750
Maren Schelhorn Johansdatter Graae, f 1754
Ide Maria Graae, f 1763


G 1775 m
MARTHA FREDRIKKE DREYER, f (dp 1737) i Trondheim, d 1775 i Moskenes sogn. Bosatt i Rostad, Moskenes sogn.


G 1783 m
KAREN S. TORDENSKIOLD. Bor 1783 i i Rostad, Moskenes sogn.

 
Johan Petter Graae Christophersen
 
42 LUCAS DANIELSEN,
f 1618, d 1689 i Værøy sogn. Bosatt i Sørland, Værøy sogn.

Ana 3090 (11)
FÖD. 1618 (enl mt1666)

Är inte nämnd i Lensregneskaperna för år 1650 i Værøy.
Är ev. nämnd under rubriken
"Húsmendtz Schatt" i Flachstad fierring, för år 1650.
Lúchaß Helle
År 1652 nämns ingen Lucas i Lofoten och i Amtsregnskaperna.

Är nämnd i Manntall för Jordebok år 1661,
bind 1 p.184
VærØns fierring. (10 personer nämns, 2 st antecknas)
Sóerland - xiij W xviij mk
Lúchaß Danielßen - ij W - j dlr
Mogns Hanßen - iij W - i½ dlr

bind 2 p.279
Wærøens fiering.
Söerland - xiij W xiij mk
Eier och bÿgger húer sitt
Moennß Hansen - iij w
Lúkaß Danielß - ij w
Moenß Hansen eier och bÿgger
Peder Jacobsen - ½ w
Jacob Jensen - ½ w

Är nämnd i manntallet för år 1666.
Bor på Gaarde 3, Sóerland schýlder 13 W, Weróens sogn.
Opsiddere Lúcas Danielsen 48 Aar brúger 2 W
Sónner Daniel Lúcassóen paa Sóerland 12 Aar
Sónner Thónnis Lúcassón Sóerland 7 Aar

Är nämnd i Jordebog .. 1667.
Weröns Prestegield, Weröe fiering.
Sörland 13 vogr 18 mk. 11 personer betalar skatt.
Lucas ibm 2 vogr.
För hela gården antecknas följande:
"Ingen Sæd, Kióer - 30, vngnóed - 8, Sóffúer - 142.
Tax: Ledingen - 4 vog j pd
Ostetiede - j vog 18 mk
Herligheden bestaar Mest som i Róst och haffúer húer leÿlending
sine Teger afleÿt, oh aldeles ingen schatt paa landet: Mens som
befindis ingen Richtighed for dj 18 mk: eÿ heller nogen Tege som
paa dem kand vere, er affeldt fraa Peder Anderß: bete 18 mk:
landschÿld. di fattige Almúe haffúer 16 Mille epter tómmer och
brendeúed til deris fornódenhed."
Bland ägarna nämns: "Lúcas eÿer oh brúger - 2 W."
På Norland nämns hustruns systrar
(Ogifta) "Lisebet Hendrichsdater i fieringen Eÿer oh bÿger - 2W.
(Ogifta) "Rachel Henrichsdatter - j vog.
(Maren g.m.) "Fredrich Laúridtzen Eÿer oh bÿger - j W.
(Sara g.m.) "Mogens Hanßen Eÿer oh bÿger j W"

Är nämnd i Amtsregnskap för Wæröens fiering år 1670. Film NR.673.
Söerland - 13 W
Lúcaß Danielsen - ij W - 1½ ort

Är nämnd som "boens formúe blef fremwist af Enchens svóger Lúcas
Danielsen", vid skifte efter Mogens Hansen, Sórland, Weröen, 19/6
1676. Änkan heter Sara Hendrichsdatter. Lucas Danielsen utses även
som förmyndare för de 4 omyndiga barnen.

Är nämnd som svåger "Lucas Danielsen", liksom "Frederich
Laúridzen", vid skifte efter Sara Hendrichsdatter, Sórland, 19/6
1677.

Är nämnd i Amtsregnskap för 1688. Film NR.676.
Ledings Mandtall 1688 för Veröens fiering.
Hans Ollsón Sórland lensmand
Lúcas Sórland ½ vog
Daniel ibm ½ vog
+ j pd skatt på följande: Freders, Peder Pedersón, Christen
Erichsón, Anders Poúelsón, Niels Hansón, Joen Ollsón, Peder
Andersón, Knúd Ollsón, Olle Ollsón.

Skattemandtall för 1688 Wærøe fiering:
Söerland= 13 Woger
Lúcas Danilesen eier og brúger 2 Woger.
Lucas ibm: - 2 Woger - 1 rdr 3 ort
Daniel ibm: - 2 Woger - 1 Rdr 3 ort-
Noerland= 16 Woger
Lúcas Sórland býger j Wog

Är nämnd i Amtsregnskap för år 1689, från filmen märkt NR.677.
"Leilendings Skatte Mandtall Offúer Lofodens foúgderie Anno 1689.
Wæröe fiering
Sl: Lúcasis Enche - 2 Woger - 1 Rdr 1 ort
Sl: Lúcasis Enche eier och brúger 2 Woger"

DÖD. 1689 i Værøy sogn. (skifte 16/6 1691)

Skifteprotokoll HF1981 1673-94 p.284
"A° 1691 dend 16 Junj Er vdj Herrens Naúfn, holt arfúe skifte og
deeling paa Sórland vdj Weróens fiering, effter afgangene Lúckas
Danielsen og hans qvinde Anne Hendrichsdaatter, Imelden deris
effterlatte Bórn Daniell Lúckasen, Tónnis Lúckasen, Hans Lúchasen,
Sara Lúckasdaatt: som har til Egte Mogens Hammer údj Róst, og Anne
Lúchasdaatter som har til Egte Johannes Ediesen Ýtersande i
Lofogden. Ofverwerende Ko: majts: foget Jochúm Bredahl og
Sórenshrifre Andreas Mogensón, sambt Thúende worderingsmend Hans
Ollsón og Peder Pedersen Sórland, og da er befúndes til den
Bortshyldige Gieldz Afbetaling, og arfúingerne til deeling,
effterskr: midler, Neml:
Sólf
1 liten Sólfkande weÿ: 24¼ lod a 3q 12rd -ort 12sh
1 slet Sólfbeger weÿ: 9¼ lod 4 3 12
1 dto kantig weÿ: 6¾ lod 3 2 4
1 liden berndesringsshaal weÿ: 1¼ lod 3 12
Tin
3 gl: fade - 6 tallerckener, 1 Smórkande
og ½ kande wog 1 pd 6q: a 10s 3 - 12
Kaaber, 4 poster. Jernfang, 4 poster. Sengekleder, 11 poster.
Lindkleder, 6 poster. Træfang, 4 poster. Sióe Reedshab, 11 poster.
Hóst og Winteraúfling, 2 poster.
BergensGoeds, 1 t Rúgmeel 2 rd 3ort.
Qúeg. 5 melkekiór a 3rd - 15 rd, 1 marckeqwie 2 rd, ½q qwie 1rd,
27 woxsen Smalle a 3q - 13rd 3ort, 4 toepúnds Creaturer 1 rd 2ort,
1 horß 1rd 3ort.
Jordegoeds
2 woger wdj Sórlandene, aebygt goedz a 26rd - 52 rd
1 wog wdj Norland, item Elling og Knúd paaboe - 24 rd.
Sa boens Middel og formúfwe - 190 Rd 12sh
Derimod Bórnegoeds her inde i Boet.
Anne Mogensdaatter rester paa hendis móderne Arf effter skiffte
bref d 19 Junj A 77 - 1 Rd 3ort
Noch tilkommer hende fosterlón som arfúingerne bewilget - 3 Rd
De trende Bróder Pretenderer lige mod Söstrene, deris hiemegafúe
og Brýllúpsgier húer 12 rd, húoraf deris restersen fólger
Daniel Lúckasen 10 rd, Thönnis Lúckasen 10 rd, Hans Lúckasen 10 rd
Der forúden er Efftershrefne Bortshÿldig Gield...
Sa Bórnegoedz, hiemgifft og Bortshÿldig geld 40 Rd 3 ort
Naar det fradregis blifúer igien Bórnene till deeling - 149rd 3ort
12sh. Kommer saa paa en Broderlod 37 Rd 2ort 7sh, Paa en Sósterlod
18 Rd 4ort 3sh."
Sedan uppräknas vad var och en får av bohaget. Bl.a. var och en av
de tre bröderna får 2 pund i "Jordegoedset paa Sórland".
Sara och Anne får var och en "½ wogs Jordegoedz wdj Nordland".



Manntall 1661 NR194 vol 30 bind 1 p.184, bind 2 p.279
Manntall 1666 HF182 bind 36 p.7
Amtsregnskap film NR.673 för år 1670, NR.676 1688, NR.677 år 1689
Skifteprotokoll HF1981 1673-94 p.284-286


G 1654 i Værøy sogn m
ANNE HENDRICHSDATTER, f 1630 i Værøy sogn, d 1691 i Værøy sogn. Hustru i Sørland, Værøy sogn.


Barn:
Daniel Lucasen, f 1654
Thønnis Lucasen, f 1659
Sara Lucasdatter, f 1660
Anna Lucasdatter, f 1665, d 1748
Hans Lucasen, f 1672

 
Lucas Danielsen
 
43 Sogneprest i Alstahaug etter faren i tiden 1704-1736. Hans skifte er innteresant fordi at han etterlot seg et meget omfattende bibliotek.145 Anders Pettersen Dass
 
44 Døde som student i Bergen i 1691. [S.T.Dahl skriver at han er født ca. 1685, hvilket passer dårligt med at han sammested skriver han døde 1691].145 Lars Pettersen Dass
 
45 Fra Jørn E. Gåsværs nettside om "Nordnorsk bevisstgjøring", en side som tar for seg berømte nordnorske personligheter:

Dikterprest med skotsk handelsslekt og nord-norsk øvrighet blant sine aner og studier i København som teologisk ballast. Mest kjent for "Nordlands Trompet", som ikke kom ut før lenge etter hans død. En raus personlighet, som dikterisk ser ut til å ha hatt en forkjærlighet for temaer innen vellyst og erotikk, og temmelig hard-kokt "kriminal-journalistikk" fra sin samtid. Etter hans død seilte fiskere på nordlandskysten med svarte tøystykker i råseilet for å markere sin sorg i 150 år.

Han ble utnevnt til sogneprest her [i Alstahaug] den 18. mai 1689. Han var sogneprest her til han avsto embetet til sønnen, som fikk kallsbrev den 13. jan. 1703.145
Hr Peder er den kjente dikterpresten. Han ble litt over syv år gammel faderløs, kom derfor i huset til sin tante som var gift med Hr Nils på Nærøy. I 1660 ble han student i Bergen hvorfra han dimmiterte i 1665 til København universitet. Ble ferdig med sine studier den 21 juli 1669. Den 6. juli 1671 søkte han om å få bli huskapellan hos Hr Henrik i Nesne. Hr Henrik selv sender også inn en søknad om at Peder må bli huskapellan under ham da han trenger hjelp pga alder og skrøpelighet. Det dro ut med denne utnevnelsen for den 17. sept. 1673 kalles Peder ennå for studios. Det viser seg at han og hans festemø hadde begått leiemål før bryllupet og den 17. sept. 1673 fikk han kongens tilgivelse og slapp å stå offentlig skrifte. Samtidig fikk han tillatelse til å tre inn i en geistlig stilling. Trolig hadde han vært huskapellan hos Hr Henrik fra 1671, men offisiellt ble han trolig presteviet rette etter den kongelige tilgivelse den 17. sept. 1673. Han var deretter huskapellan hos Hr Henrik til denne døde i 1682. Hr Peder ble residerende kapellan i Nesne i 1682 og han sto som res kap i Nesne til han ble sogneprest i Alstadhaug i 1689. Han avsto embetet til sønnen i 1703, bl.a nevner han som begrunnelse for dette at han hadde hatt et benbrudd som plaget ham veldig og som gjorde de lange reisene ubekvemme.145
 
Petter Pettersen Dass
 
46 Lord of Ardross William Georgeson Dishington
 
47 Killed by Macbeth I, King of Scotland Duncan
 
48 Søn af Peiter.
Peiter Peitersen var fra Dundee i Skotland (Dundee uttales Dondas, derav navnet).
Det menes at Peiter Don-Dass kom som krigsflyktning til Bergen ca. 1630 sammen med sin søster Marie. Hun ble gift i Bergen med kjøpmann Fasmer.78
Peiter Peitersen Don-Dass tok handelsborgerskap i Bergen, og begynte som uteliggerborger (handel fra skutene) nordpå. Senere bosatte han seg på Nord-Herøy i Helgeland som handelsmann.
 
Petter Pettersen Dundass
 
49 Notater Hans Eirik bodde først en tid på Nærøy i Namdalen, og flyttet senere til Digermulen i Vågan, hvor han fikk gjestgiverbevilling 9. september 1819. Døde som priviligert forretningsmann etter 1. juli 1822  Hans Erich Dybfest
 
50 Confused with Edith Swan-neck ?

Ealdgyth (91VR-7F)
m2: Harold II, King of England who died 14 Oct 1066, Battle of Hastings, England. Accompanied Osegod back to the battlefield of Senlac to idenitfy Harold's body which was then given wrapped in a purple cloth to William Malet and laid to rest under a stone of a high point of the cliffs of Fairlight. 122

Paul Mc Bride's pages state Edith and Ealdgyth are the same, both married to Harold and Llewelyn, having one child, Gytha
Mike Ashley states that Edith was the widow of Llewelyn and when Harold killed him in battle, he took that Edith for a wife even though he already had Edith Swan neck as wife, whom he loved dearly and had six children with.
Denis Butler states his first wife was Eadgyth Swanneshals or Edith of the Swan neck (probably born in Norfolk and of good family), and his contemplation of an additional marriage to Llewelyn's widow, Alditha, in order to seek an alliance with her brothers, Edwin and Morcar (Morkere). He indicates Harold may have married her immediately after his coronation.
The Mormon Church has three marriages listed for Harold:(9NR3-RF)

Edith, unknown parents, marriage abt 1045, six children starting in 1047: Godwine, Edmund, Magnus, Gyda (marrying Vladmir), Gunhild

Edith Swannaschells, unknown parents, one child born abt 1066 Jordanus "Alnod" De Sheppey

Ealdgyth, daughter of Alfgar, marriage abt 1064, two children listed starting 1065, Ulf and Harold.

Llewelyn died in 1063.  
Ealdgyth
 

      [1] 2 3 4 5 Next»

  

This site powered by The Next Generation of Genealogy Sitebuilding, Copyright © 2001-2007, created by Darrin Lythgoe, Sandy, Utah. All rights reserved.